Urpremiär i Förslöv ingen märklig slump

Just nu turnerar Sven Wollter, Iwa Bohman och Sandra Malmquist till Riksteaterföreningar över hela Sverige med ”En dåres sånger”: om skalden Gustaf Frödings sista dagar. Urpremiären var i Förslöv den 1 mars och Båstads Teaterförening stolta arrangörer.

”Sven Wollter är fantastisk, i minsta skakiga handrörelse, i varje illmarigt ögonkast närvarande”, skrev Helsingborgs Dagblads recensent Elin Wrethov. ”…ett totalt hudlöst porträtt av Fröding”, bedömde Dagens Nyheters recensent Rikard Loman. Fina recensioner bägge två.

Men Rikard Loman skrev också mer i sin recension i DN den 3 mars.
Han sammanfattade premiären som ”en av årets märkligaste teaterhändelser” i det att: ”Av någon anledning har Riksteatern förlagt premiären till en skolaula i Båstads kommun. Utan en GPS hade jag inte hittat till detta arrangemang…”.

En minst sagt märklig reflektion, kan vi – Jan Ekelund, ordförande i Båstads Teaterförening och Stefan Karsberg, ansvarig för uppdraget Små scener och små orter på Riksteatern, – tycka.

Båstads Teaterförening har arrangerat teater i över 30 år, ”En dåres sånger” var den 391:a föreställningen som föreningen erbjudit sin publik. Genom åren har Båstads Teaterförening stått värd för flera av Riksteaterns premiärer, däribland ”Peer Gynt” (1995) och ”Guds djärvaste ängel” (2010). Det är alltså vare sig unikt eller särskilt märkligt att en premiär placeras hos en av de omkring 240 teaterföreningar som äger Riksteatern. Tvärtom är det Riksteaterns uppdrag sedan 1933 att turnera till små – och stora – scener runt om i landet.

Riksteaterns teaterföreningar och deras publik har länge efterfrågat en bred repertoar för alla de mindre scener som finns runt om i Sverige, det vill säga teatrar, bygdegårdar, Folkets Hus lokaler, och många flera. Som svar på det har Riksteatern ökat småplatsstödet – ett stöd för arrangörer i hela Sverige – med 50 procent till en och en halv miljon kronor 2011. Allt för att möjliggöra att också lite matigare dramaproduktioner, som ”En dåres sånger” ska kunna turnera.  Ett annat exempel på en sådan produktion är ”Bli min diamant” med Dag Malmberg och Maria Selbing som hösten 2009 hade premiär i värmländska Segmon. I en lokal som till vardags fungerar som ortens skolgymnastiksal, biograf och teater.

Det är viktigt att alla, oavsett var i Sverige man bor, ska kunna få tillgång till ett brett teaterutbud. Även om det så erbjuds i en, enligt Lomans recension, ”trist skolaula i Förslöv, en kulen tisdagskväll”.

Visst kan man ha synpunkter på en skolaulas eller bygdegårds interiör, men det är så verkligheten ser ut. Båstads teaterförening erbjuder kanske inte en tjusig teatersalong i Förslöv men däremot teater som engagerar, roar och oroar sin publik.

Ur vårt perspektiv var urpremiären den 1 mars alltså inte någon ”märklig teaterhändelse”, utan ett vanligt arrangemang som lockade publik från hela Nordvästra Skåne i alla åldrar, med eller utan GPS.

Jan Ekelund, ordförande Båstads Teaterförening, Riksteatern
Stefan Karsberg, Uppdragsledare Små scener och små orter, Riksteatern

Ett Nummer på Bokmässan

Ton av böcker, 100 000 besökare, hundratals seminarier, ett oräkneligt antal författare – och ett teaterförlag.

Så har Riksteaterns oberoende teatertidning Nummer (som också driver förlaget Nummer) begått Bokmässadebut . Med bravur vågar vi påstå: förutom att såväl våra tygväskor med texten Jag är kulturelit och pins med texterna Teaterkramare och Jag är teatertanten tog slut, så sålde vi också en hel del av våra böcker 2000-talets första teaterdecennium och Teaterlexikon – 2000-talets scenfenomen från a –ö. Som bonus fick vi 50-talet nya prenumeranter på plats, vilket kan sägas vara väldigt bra med tanke på vår budgetplacering i det yttre ”Fringeområdet” på mässan, inklämda mellan änglatillverkare och Thailändska yogainstruktörer.

På fredagen blev undertecknad och Jenny Aschenbrenner i egenskap av redaktörer för ovan nämnda böcker (redaktionen för Nummer består däremot av Ylva och Cecilia Djurberg) intervjuade om konsten att bevaka scenkonst i Journalistförbundets monter. Nyfikna frågor om hur vi kan täcka så mycket av Teatersverige och hur vi kommer på våra udda vinklar på intervjuer och reportage ställdes bland annat.

Vi ordnade också ett öppet frilansmingel i vår monter där vi bjöd in mässbesökarna att träffa våra lokala skribenter på plats.
Roligt var det också att träffa såväl gamla som nya läsare live (vi har många prenumeranter i Västra Götaland), regionala teaterkonsulenter, skådespelare, regissörer, kulturskribenter och andra med teateranknytning som befann sig på mässan.
Därutöver knöt vi nya kontakter med andra tidningar och förläggare och delade ut pressexemplar av våra böcker .

Under hela mässan twittrade vi också från montern, en bra gratisreklam och ett sätt att locka folk till oss eftersom hela twitterflödet hamnade på en storbildsskärm ute i Mässans entréhall.

Sammantaget kan vi konstatera att vårt deltagande på årets Bokmässa var både roligt och viktigt. Om det faktum att en Aftonbladetkrönikör sedan nämner att en kulturprofil på en vild VIP-fest på Park Hotell i samband med Bokmässan bar vår pin med texten ”Jag är kulturelit” återstår att fundera över.

Ylva Lagercrantz Spindler, redaktör för teatertidningen Nummer.se

PS: Vi passade också på att gå på en massa bra teater i Göteborg. Som den fantastiska Babel på Göteborgs stadsteater, samt den smärtsamma, men viktiga, Skalv på Folkteatern som du förstås kan läsa färska recensioner av på Nummer.


Fr v: Jenny Aschenbrenner & Ylva Lagercrantz Spindler