Fyra sekunder om kulturen är inte tillräckligt

Förra året ägnade partiledarna fyra sekunder av sina tal i Almedalen till kulturen. Fyra sekunder på åtta partiledare. Sammanlagt. Hur kommer det att se ut i år? Vi vill se fler partier som prioriterar de kulturpolitiska frågorna.

Inför kommande val är det hittills endast ett parti som lyfter kulturpolitiken som valfråga, Sverigedemokraterna. Partiet ser kulturen som ett verktyg i byggandet av en nationalistisk ideologi, likt den utveckling vi ser i bland annat Ungern och Rumänien. I Sverigedemokraternas höstbudgetmotion för 2017 prioriteras exempelvis kulturarvet och dataspelsbranschen, båda i syfte att trygga den nationella identiteten och förmedla svensk kultur och natur. Vår bedömning är att en så instrumentell kulturpolitik inte är förenlig med de kulturpolitiska målen att ”kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund”.

Så Jonas, Jan, Annie, Magdalena, Ebba, Gustav och Anna. Hur lång tid ägnar ni åt kulturen under årets tal i Almedalen? Vår förhoppning är att resultatet sammanställs i minuter snarare än sekunder.

Riksteatern är en partipolitiskt obunden organisation men när vi ser att det enda parti som lyfter kulturpolitiken som valfråga tummar på grunden för den nationella kulturpolitiken, måste vi fråga övriga partier: hur ser ni på kulturen som politikområde i kommande val?

Exemplen på varför fler partier bör prioritera kulturpolitiska frågor är många. En färsk rapport från Myndigheten för kulturanalys (Myka) visar att befolkningens kulturvanor är relativt stabila, men visar att social härkomst, uppnådd klass och inkomst påverkar i vilken utsträckning människor deltar i kulturlivet. Myka gör till och med bedömningen att livsvillkor och föreställningar, exempelvis social klass och livsstil, utgör ett hinder för deltagande i kulturlivet. Rapporten visar också att kulturdeltagandet är högre i städerna.

Riksteatern har i samarbete med Novus genomfört en undersökning bland kulturnämndens ordförande och kulturchefer på kommunal nivå. Endast en dryg tredjedel anser att kulturpolitiken får genomslag i den egna kommunen. Knappt hälften anser att tillgången till professionell konst och kultur är god för kommunens invånare. Ambitionerna för kulturen behövs höjas på nationell såväl som lokal nivå.

Ojämlikheten i tillgång till och deltagande i konst och kultur har säkert flera förklaringar. Men en sak är säker, kulturen är ett litet politikområde med låg status i Sverige. Ibland ges den uppdrag att i sista minuten lösa stora problem inom andra politikområden såsom integrationen, skolan och sjukvården. Andra gånger tycks den istället betraktas som ett separat område utan större bäring på samhället i övrigt.

Ett samhälle behöver mötesplatser, överallt i hela landet. Möten mellan människor är det som bygger och utvecklar vårt samhälle. Konsten och kulturen är sådana mötesplatser. I mötet med konsten kan tankar frigöras, barriärer rivas, frågor testas som kanske kan leda till nya perspektiv, nya svar och nya frågor. Konsten kan väcka ett engagemang och det kan blotta, rusta, trösta, roa och oroa en för livet.

Kulturpolitiken är för viktig för att begränsas till fyra sekunder. Riksteatern vill uppmana övriga partier att profilera sig inom de kulturpolitiska frågorna och formulera en kulturpolitik för vår samtid och framtid. En kulturpolitik som bygger på tillit till den fria konsten och vad den kan åstadkomma i vårt samhälle.

Magnus Aspegren
vd, Riksteatern