Nyckelordet är tillsammans

– Jag jojkade som barn men blev tillsagd av prästen att sluta. Han sa att jag aldrig skulle komma till himmelriket om jag jojkade. Jag blev förtvivlad, gick hem och grät och pratade med Nils Aslak Valkeapää, en förgrundsgestalt inom den samiska kulturen, och berättade vad som hänt. Vad i hela världen ska du till ett himmelrike där jojken är förbjuden för, undrade han. Det svaret blev något av en vändpunkt för Åsa Simma, idag dramaturg vid Internationellt samiskt filmcenter i Kautokeino och en av de som deltog när den samiska kulturen presenterades  på Filmhuset i Stockholm. Hennes berättelse är inte unik. Flera föredrag beskrev samernas situation som ursprungsbefolkning, det gavs också flera prov på samiskt kulturutövande, från design och jojk till litteratur, scenkonst och intressanta diskussioner om vad som är samisk kultur och hur den kan se ut idag.

Bakom arrangemanget stod Umeå 2014, ett kulturhuvudstadsår som tar avstamp i den samiska kulturen och ett nordligt perspektiv. Programåret kommer att vara indelat i åtta samiska årstider med ett större arrangemang vid varje årstidsväxling. För att sprida kännedom om den samiska kulturen och dess samtida uttryck bjöd man in kulturinstitutioner och organisation in till dagen som fått rubriken Diehttu gáldu, Kunskapskällan. En av deltagarna var Birgitta Englin som satt med i den avslutande paneldebatten.

Varför är du här idag?
-För att prata om Umeå som kulturhuvudstad 2014 ur ett samiskt kulturperspektiv. Det är en viktig fråga för oss i Riksteatern och viktig för de arrangörer som nu har ett jättejobb framför sig. Vi har många kunniga föreningar som arrangerar samisk kultur, det är en kompetens som är bra för hela Riksteatern.

Harriet Nordlund, skådespelerska och regissör är en av de som sitter i det samiska konstnärliga rådet för Umeå 2014.

Vad kan en sån här dag få för betydelse?
Förhoppningvis ger den en bakgrund till den samiska kulturen och inspiration att sprida den, det är därför vi arrangerar den här dagen.

Vad kan man göra om man som kulturinstitution blir intresserad?
-Jag svarar med ett samiskt ord – oudasbardu, tillsammans. Jag tror det bästa sättet är genom samarbete, ta kontakt med de samiska konstnärer och institutioner som finns. Och sätt den samiska kulturen i ett sammanhang, se den som en av många ursprungsbefolkningars kulturer. Vi är ju 300 miljoner över hela världen.

Även media fanns på plats. Här intervjuas Birgitta Englin av Olle Keijonen, samiska redaktionen vid Sveriges Radio.

 Läs mer på www.umea2014.se